Lillasyster.

Såhär fin är gravstenen som äntligen kommit på plats. Jag har inte sett den på riktigt än. Ändå blev det mycket jobbigare än jag trott. Det står helt klart fel namn på den. Jag önskar så att du fanns kvar..
Jag hälsar på dig alldeles för sällan. Kanske egoistiskt, men det är minst jobbigt så. Om du bara kunde orkat lite till. Bara 5 månader till, då hade du fortfarande varit här hos oss. Hoppat studsmatta med tjejerna och pratat skit med mig. Det hade varit bättre så, för mig. Antar att det är bättre såhär, för dig.
Bara så att du vet då tänker jag på dig varje dag och det tänker jag göra resten av mitt liv. För det är det enda jag kan göra för dig nu gör tiden.
Hoppas du finns bland oss.